Däremot fick jag verklig närkontakt med nyfikna djur. På vägen upp stod en vildsvinskulting envist kvar på grusvägen när jag närmade mig med bilen. Jag blev faktiskt tvungen att stanna och tuta för att den skulle flytta på sig. När den sprang in i skogen såg jag att den hade sina syskon i närheten också, för det blev ett himla rännande i buskarna och vassen när den vek av från vägen.
Uppe vid sjön, när jag lagt ut spöna dök en annan kär vän upp. Fröken vippstjärt satte sig på ett av mina spön och det pep frenetiskt från larmet en stund innan hon valde att sätta sig på bryggan istället och smaska boiliesmulor.
Två rådjurskid var inte heller blyga men när jag fotat dom en stund tyckte dom nog ändå jag var lite skum och dom kilade vidare in i tätskogen.
Alltid kul att få stifta bekantskap med vilda djur. Dom börjar kanske se mig som en del av naturen där uppe.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar