När det gäller riggar och riggmaterial så finns det några saker jag vill uppnå och jag listar dom här:
Det får aldrig trassla: Mottot måste iafl ligga på den nivån. Visst kommer det trassla någon gång för alla men om det gör det så är det något fel på riggen. Alternativet är att köra med olika PVA-artiklar för att undvika trassel. PVA-stickor, PVA-påsar, PVA-nuggets, PVA-tape fixar de mest komplicerade riggar. Vissa riggar går inte kasta utan dessa hjälpmedel utan att trassla, så snåla inte med PVA!
Fjädra ner dina kast så lägger sig riggen bättre på botten.
Så få knutar som möjligt. Ju färre länkar desto mindre risk att något går fel. Blöt alltid alla knutar när du drar åt, Vissa kan behöva säkras med en klick lim.
Så få och så små riggprylar som möjligt. Ju finare och nedskalad din rigg är, desto bättre fiskar den. Skippa allt lull-lull och fundera hela tiden på om du kan ta bort något. Finns tex ingen anledning att köra med leadcore och tub eller andra leaders om man fiskar med coatade tafsar eller flourocarbontafsar.
Matcha färgen med botten: Utnyttja hela registret av färgen som tafsmaterial och riggprylar säljs i. Det finns alltid prylar i samma färg som just din botten har i sjön. Kanske säger du att det inte spelar någon roll eftersom vattnet är så mörkt eller grumligt. Tror du fisken nappar på avstånd eller är blind? En beige tafs syns väl över en brun botten. Karpen ser din rigg om du slarvar, det lovar jag.
Riggen ska vara säker för fisken: Sänken ska släppa och fisken ska inte behöva dra omkring på hela din rigg vid linbrott. Testa alltid säkerheten på dina riggar innan du betar på och kastar ut.
Anpassa krok efter bete och storlek på fisk och växtlighet. En åttans krok och två 20mm boilies tillsammans funkar inte. Inte heller en tvåans krok och en 14 mm boilie. Det blir bara fel och fisken kan spotta innan du märker något eller så riskerar du att tappa fisken under drillning. Jag gillar också att ha följsamma tunna hår. Jag knyter hellre ett nytt hår av tunn tråd än att använda kärnan på en coatad 15 lbs tafs. En åttan eller tians krok använder jag mycket sällan då jag anser dom vara för små och klena för svenskt fiske bland vass och näckrosor.
Inte större sänke än vad jag behöver. Jag anpassar mitt sänke efter hur långt jag behöver kasta. Finns ingen anledning att köra 100-grammare på kortdistans. En bra rigg och en vass krok är mycket viktigare än ett tungt sänke.
Slimmad längs med botten: Jag kör slacklina så ofta det är möjligt. Det finns tillfällen då det inte går på långa avstånd eller stark ström men annars alltid. Jag gillar alla puttyn och blyn man kan sätta på riggen för att få den at ligga tight. Leadcore hjälper till att få linan att hålla botten och även flourocarbon i tjocklekar runt 0.70mm är bra och riktigt billigt alternativ till dyrleaders.
Backleads har jag inte hittat någon nytta med eftersom jag alltid kör slaklina. De ökar bara trasselrisken.
Se karpriggar som en möjlighet för dig att ha övertaget, inte som ett problem. Många gömmer sig bakom orden "Man ska inte krångla till det i onödan", det finns ingen anledning att göra det i Sverige för karpen har aldrig sett en rigg"
Nej, såklart ska man inte krångla. Men det gör man inte, om man behärskar att justera sin rigg efter rätt förhållanden. Med riggkunskap har du övertaget att ändra förutsättningarna.
Lång - kort tafs, blowbackrigg, run-rig, kortare-längre hår. Du blir oändligt mycket bättre och fångar mycket mer än den som sitter där med ett 90-gramssänke och en helt vanlig klassisk hair-rig med 20cm tafslängd för jämnan.
Varenda svensk karp har stött på en karprigg. Fundera på hur många gånger sjörekordkarpen i ditt hemmavatten fångats.
Hörde en så rutinerad karpmetare som Frank Warwick få frågan:
Hur många gånger som en karp plockar upp ditt bete tror du att det leder till en fångst? 1 av 10 svarade han.
Gångra då landningarna av sjörekordkarpen i ditt hemmavatten med tio. Efter det kan du fundera på hur många gånger den varit framme och ätit runt omkring din rigg. Lite skrämmande tankar va?
Hör ofta folk som inte tar Kordafilmerna på allvar. "Det är inte samma som i Sverige, fisketrycket är så mycket större i England" Känner du igen dom orden?
Jo visst är det så att det sitter folk runt Engelska vatten veckan lång men så får karparna också så mycket mer trevligt att äta där, än vad dom får i Sverige i en medium PVA-påse fylld av hackade haldana readymadeboilies.
Det simmar också mycket fler karpar i de flesta engelska vatten som gör att den naturliga maten är hårdare nerbetad och konkurrensen mycket större om maten.
Fundera en stund innan du sågar mig på denna punkt. Jag tror vi också har 1 av 10 fångade som Frank säger. Kanske ännu färre för att vi är så stereotypa och anser att man inte ska krångla. 1 av 20 gissar jag och ett par tre av dessa ger utslag i nappalarmet.
Genom åren har jag pratat med många som ser ner på karpfiske för att man fiskar bolt-rigfiske. "Alla fiskar krokar sig själva" säger dom.
Okunskap? Tidsbrist? Klent intresse för mete? Kanske alla tre förklaringarna stämmer in på dessa personer.
Jag drar gärna ett snack om detta vid en sjö någonstans. Bolt-rig är en av de metoder vi använder oss av för att fånga karp men mer än så är det inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar