Här kommer ett par bilder som jag plåtat själv på Felicia. Jag törs knappt berätta hur klantigt jag bar mig åt för att fånga henne men jag får väl krypa till korset. Körde locked up och vaknade på morgonen av att larmet pep. Jag hoppade upp snabbt och rusade fram emot ett pod som jippade åt sidan. Hann inte fram till spöet innan det var försent och podet välte över kanten på bryggan. Trots snag-bars föll spöet ur larmet och flög som en rekyl ut i vattnet. Jag hoppade efter och fick tag i det just när det träffade vattenytan. Jag sjönk snabbt ner till halsen i vatten och dy men höll stadig press på fisken. Halade mig långsamt upp mot land igen, fick tag i bryggan och hasade mig upp på den. Väl uppe på bryggan började jag pumpa karpen som gjorde en rusning åt höger. Full press för att inte släppa in den i tjock vass. Jag lyckades hålla den ifrån tätvassen men ett elakt kolvasstrå och några näckrosor fick den att fastna rejält. Jag visste att det inte skulle gå att få loss kolvasstrået, tro mig - dom är lika hemska att fastna i som grenar. Jag väntade några sekunder på att fisken skulle göra något eget tilltag som skulle få den att gå loss från vass och näckrosor men icke. Jag tänkte- redan blöt, skit samma! Hopp ut i plurret och kravlande genom dy och vass nådde jag med vatten till halsen till slut fisken med håven. Tillbaka upp på bryggan igen och karpen var min. Tur att ingen var där med en filmkamera. Denna drillning måste sett mycket märklig ut. Dags att byta till ett stabilare pod med lägre tyngdpunkt och tvåbent buzzerbar. Om någon vill köpa en solarpod i rostfritt billigt så är det bara att hojta till. Det passar inte till locked-upfiske har jag lärt mig nu. Om man inte har en fablesse att bada 5 sekunder efter att man vaknar på morgonen. Kolla in Dexter på bilden. Han är en riktig linslus den hunden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar