Minnen från Bled

Drakula och Greta blev kändisar i år

Det finns många kända karpar i Karsgöl som alla vet. Jag har försökt att upprätta ett register över individerna som dyker upp. Det är alltid intressant att se hur ofta de landas och hur de olika fiskarna växer. Varje år dyker det upp fiskar vi aldrig sett förut eller fiskar som inte fångats på många år. De två roligaste fiskarna som kom upp i år tycker jag personligen är karparna Greta och Drakula. Båda landades två gånger och på fina vikter. Greta hade hållit sig undan ända sedan våren 2007 då Pelle fick henne på 3850 gram. I år landades hon på fina 8120 gram av Peter Bertilsson och en månad senare av mig på 8350 gram. Det känns ruskigt spännande att en fisk kan hålla sig borta från metarnas boilies så länge.

Drakula som toppade på 7750 gram i år är en fisk som jag aldrig sett på bild förut. Han fick sitt namn i år efter Transylvaniern Alin som var den förste att fånga henne. Dessa båda karpar bör bli härliga targetfiskar i framtiden.

Butte med Greta på 8120 gram

 Pelle med Greta från 2007

 Jag själv, senaste fångsten av Greta på 8350 gram, 

Nelson med Drakula på 7750 gram

Alin med Drakula från första fångsttillfället i år.

Nyffe får gå ett år till

Som jag anade blev det blankt idag. Vädret kändes helt okej med 12 plusgrader men karparna verkar ha tagit vintersemester i någon brant. Antagligen är det väl dags för mig att också göra detsamma. Pelle fick förhinder idag, Silver ville inte starta när han skulle åka upp så jag och Dexter fick grilla och jobba ensamma. Lite nytta fick jag gjort. Städade upp en del och klippte riset längs med spängerna. Lämnade upp en gammal gallersoptunna vid sjön som jag tänkte ha till fisksump.
Idag höll Nyffe (min skåpbil) på att få gå i pension. Planen för mig var att imorgon åka till Vassmolösa och köpa en längre och nyare skåpbil men tyvärr blev den såld redan idag. Detta betyder att Nyffe får gå ett år till och vänta ytterligare ett år på pensionen. Han har nyligen passerat 28000 mil så det börjar närma sig. Faktiskt klarade han sig igenom besiktningen för en vecka sedan utan att jag ens kollade om han var redo. Ett litet påpekande om att han var lite rostig i trösklarna var det enda dom hade att säga och det tycker jag inte svärtar ner en så gammal herre. Ibland undrar man om det finns en levande själ i den gamla bilen. Efter besiktningen har han gått som aldrig förr. Hostan på morgonen och ryckningarna när han blivit varm är som bortblåsta. Om några veckor får han gå i vintervila och jag väcker honom inte förrän fram i april nästa år. Då ska vi åter skumpa fram på dåliga småländska skogsvägar med Dexter i passagerarsätet.
Jag har känslan där inom mig. Solen värmer gott och i luften doftar vår. Vi är halvvägs till gölen, tar ett stopp vid skyltarna i kröken och hälsar en god vän välkommen till livet.

Skönt väder

Grillade och åt just 3 goda korvar. Kaffet står på elden och Dexter vaktar spöna. Det är helt vindstilla och abborrstim drar fram längs med strandkanten. Det blir nog inga napp idag men vad gör det när man har det så gutt!

Skickat från en Sony Ericsson mobiltelefon

Kan inte hålla mig därifrån

I veckan var jag uppe och upp drog upp båtarna på land. Ett halvkilo boilies hade jag med mig i en påse som jag mäskade ut, det var då jag insåg att jag måste dra ett sista pass. Imorgon bitti bär det av upp till sjön och Pelle kommer på besök en sväng under dagen. Kanske kan man få se en rullning i alla fall.